Öroninflammation barn: symtom, orsaker och behandling
Öroninflammation hos barn, även kallad akut otit, är en av de vanligaste infektionerna i småbarnsåren. De flesta barn får minst en öroninflammation innan de fyllt två år, och många drabbas upprepade gånger.
Infektionen kan vara mycket smärtsam, särskilt eftersom trycket i mellanörat ökar och påverkar trumhinnan. Små barn har dessutom svårare att uttrycka sin smärta, vilket kan göra det svårt för föräldrar att förstå vad som är fel.
Vad är öroninflammation?
Öroninflammation är en infektion i mellanörat, det område som ligger bakom trumhinnan. När bakterier eller virus tar sig in i mellanörat och skapar en infektion bildas vätska och inflammation, vilket leder till smärta och tryck i örat.
Eftersom barn har kortare och smalare örontrumpeter än vuxna, kan vätska och slem lättare bli instängt, vilket skapar en grogrund för bakterier.
Skillnad på öroninflammation och hörselgångsinflammation
Det är viktigt att skilja på öroninflammation och hörselgångsinflammation, även kallat ”simmaröra”. Hörselgångsinflammation orsakas av fukt och irritation i hörselgången och ger ofta klåda och smärta vid beröring, medan en öroninflammation är en inre infektion som orsakar mer intensiv smärta och tryck.
Orsaker till öroninflammation hos barn
Öroninflammation är ofta en följd av en förkylning eller övre luftvägsinfektion. När slemhinnorna i näsan och svalget svullnar kan örontrumpeten, den lilla gången mellan mellanörat och svalget, blockeras. Detta gör att bakterier och virus kan stängas in i mellanörat och orsaka infektion.
Barn är mer mottagliga för öroninflammation av flera anledningar. Deras immunförsvar är ännu inte fullt utvecklat, vilket gör dem mer känsliga för infektioner. Dessutom är deras örontrumpeter som tidigare nämnt kortare och smalare, vilket gör att bakterier lättare kan ta sig in och att vätska har svårare att rinna ut.
Flera faktorer kan öka risken för att ett barn drabbas av öroninflammation:
- Ålder: Barn mellan sex månader och två år löper störst risk.
- Förkylningar och luftvägsinfektioner: Virusinfektioner kan orsaka inflammation och svullnad i örontrumpeten.
- Passiv rökning: Exponering för passiv tobaksrök kan irritera slemhinnorna och öka risken för infektioner.
- Flaskmatning i liggande position: Mjölk kan rinna in i örontrumpeten och öka risken för infektion.
- Allergier: Svullnad i slemhinnor på grund av allergier kan blockera örontrumpeten.
- Ärftlighet: Barn med en familjehistoria av upprepade öroninflammationer löper högre risk att drabbas.
Hur diagnostiseras öroninflammation?
Läkaren undersöker barnets öra med ett otoskop, ett instrument med ljus och förstoringsglas, för att se om trumhinnan är röd, svullen eller om det finns vätska bakom den.
Vid behov kan läkaren även göra en tympanometri, en undersökning som mäter trycket i mellanörat och hur väl trumhinnan rör sig.
Behandling av öroninflammation hos barn
Behandlingen av öroninflammation beror på barnets ålder, symtomens svårighetsgrad och om infektionen är bakteriell eller viral.
Smärtstillande läkemedel som paracetamol eller ibuprofen rekommenderas ofta för att lindra smärta och feber. Dessa läkemedel minskar trycket i mellanörat och gör det lättare för barnet att sova.
Antibiotika används inte alltid, eftersom många öroninflammationer är virusorsakade och läker av sig själva. För barn över ett år med milda symtom rekommenderas ofta att avvakta i 48 timmar för att se om infektionen läker av sig själv. Om barnet är under ett år, har infektion i båda öronen eller en sprucken trumhinna ges ofta antibiotika direkt.
Vid upprepade infektioner kan öronrör sättas in i trumhinnan för att hjälpa vätskan att rinna ut och minska risken för återkommande infektioner.
Vanliga symtom på öroninflammation hos barn
Små barn kan ha svårt att uttrycka sin smärta, men några vanliga tecken på öroninflammation är:
- Stark smärta i ena eller båda öronen, särskilt på natten.
- Feber, ofta över 38 grader.
- Gnällighet och irritabilitet.
- Svårigheter att sova, eftersom trycket i örat ökar när barnet ligger ner.
- Minskad aptit och svårigheter att äta.
- Nedsatt hörsel eller att barnet drar sig i örat.
- Vätska eller var som rinner ur örat om trumhinnan har spruckit.
Öroninflammation och påverkan på barnets humör och beteende
När ett barn har öroninflammation kan det märkas på humöret och beteendet långt innan smärtan blir uppenbar. Barn som ännu inte kan uttrycka sig verbalt kan bli mer gnälliga, klängiga eller lättirriterade.
De kan också dra sig i öronen eller skaka på huvudet i försök att lindra obehaget. För äldre barn kan humörsvängningar, frustration och koncentrationssvårigheter uppstå, särskilt om hörseln är påverkad och det är svårt att följa med i samtal eller aktiviteter.
Hur kan öroninflammation påverka hörseln på lång sikt?
Tillfällig hörselnedsättning är vanligt vid öroninflammation eftersom vätska samlas i mellanörat och förhindrar att ljudvågor når innerörat. Barnet kan verka ointresserat av ljud eller ha svårt att höra vad som sägs, särskilt i bullriga miljöer.
I de flesta fall återgår hörseln till det normala när infektionen läkt ut och vätskan försvinner. Om vätskan bakom trumhinnan inte försvinner, och är kvar under en längre tid, så kan det leda till långvarig hörselnedsättning.
Detta kan påverka barnets språkutveckling om det sker under de första åren av livet. Om barnet ofta får öroninflammation eller verkar ha problem med hörseln under en längre period, kan en läkare behöva utvärdera om insättning av öronrör är nödvändigt.
Skillnaden mellan öroninflammation och öronvärk av andra orsaker
Det är inte alltid öroninflammation som ligger bakom barnets öronvärk. Ibland kan smärtan bero på andra faktorer som inte är kopplade till en infektion i mellanörat. Det kan handla om en vaxpropp, hörselgångsinflammation (simmaröra) eller tryckförändringar vid flygresor. Eftersom barn kan ha svårt att beskriva sin smärta är det viktigt att förstå skillnaden mellan olika typer av öronproblem för att kunna ge rätt vård och lindring.
Hur skiljer sig symtomen åt?
En vaxpropp kan ge en dov smärta och en känsla av lock för örat. Barnet kan också uppleva nedsatt hörsel, men smärtan är sällan lika intensiv som vid en inflammation.
Hörselgångsinflammation (simmaröra) orsakas oftast av fukt och irritation i hörselgången och ger en brännande smärta som förvärras vid beröring av ytterörat.
Vid öroninflammation är smärtan ofta skarp och intensiv, särskilt när barnet ligger ner. Det är vanligt att barnet samtidigt har feber och nedsatt hörsel på det drabbade örat. Om barnet nyligen har haft en förkylning och sedan börjar klaga på öronvärk, är det en stark indikation på att det kan vara en öroninflammation.
Hur barnets miljö kan påverka risken för öroninflammation
Barnets omgivning och livsstil kan spela en stor roll i hur ofta de drabbas av öroninflammation. Barn som vistas i förskolemiljöer där förkylningar och virusinfektioner sprids lätt, löper högre risk att utveckla öroninflammation. Att tvätta händerna regelbundet och undvika närkontakt med sjuka barn kan minska risken för smittspridning.
Även inomhusklimatet kan påverka. Torr luft kan irritera slemhinnorna i näsa och svalg, vilket kan bidra till svullnad i örontrumpeten och öka risken för infektion. En luftfuktare i barnets sovrum under vinterhalvåret kan hjälpa till att hålla luftvägarna fuktiga och minska risken för täppta öron.
För barn som ofta drabbas av öroninflammation kan det även vara värt att se över allergier, då vissa allergiska reaktioner kan orsaka svullnad i slemhinnorna och göra barnet mer mottagligt för infektioner.
Komplikationer vid öroninflammation
I de flesta fall läker öroninflammation utan några bestående problem, men i vissa fall kan komplikationer uppstå. En sprucken trumhinna kan uppstå om trycket i mellanörat blir för stort, men detta läker oftast av sig själv inom några veckor.
Upprepade öroninflammationer kan också leda till nedsatt hörsel, vilket i sin tur kan påverka barnets språkutveckling om det sker under de tidiga åren. I sällsynta fall kan infektionen sprida sig till skallbenet bakom örat, vilket kallas mastoidit och kräver akut behandling.
Hur påverkar öroninflammation barnets sömn och välmående?
Öroninflammation kan ha en stor inverkan på barnets sömn och allmänna välmående. Smärtan är ofta värst på natten eftersom trycket i mellanörat ökar när barnet ligger ner. Det kan leda till att barnet vaknar flera gånger under natten, vilket resulterar i trötthet och irritation under dagen.
Varför blir smärtan värre på natten?
När barnet ligger ner ökar trycket i mellanörat eftersom vätskan som samlats där inte kan rinna ut lika lätt. Detta kan orsaka intensiv smärta och ett pulserande obehag i örat, vilket gör det svårt för barnet att komma till ro. Många barn vaknar upprepade gånger under natten och kan ha svårt att somna om.
Hur kan du hjälpa barnet att sova bättre?
Att låta barnet sova med huvudet lätt upphöjt kan minska trycket i mellanörat och lindra smärtan något. En extra kudde under madrassen eller att låta barnet sova halvsittande kan vara till hjälp. Smärtstillande medel, som Alvedon eller ibuprofen, kan också lindra obehaget och göra det lättare för barnet att få en mer sammanhängande sömn.
Om barnet vaknar ofta av smärta är det viktigt att vara lugn och tröstande, eftersom oro kan göra obehaget ännu värre. Att hålla sig till barnets vanliga sovrutiner och skapa en lugn miljö innan läggdags kan också bidra till en bättre nattsömn.
När ska man söka vård?
Om barnet har kraftig smärta, hög feber eller påverkat allmäntillstånd bör vård kontaktas direkt. Det är också viktigt att söka hjälp om barnet har vätska som rinner ur örat, svullnad bakom örat eller om infektionen inte förbättras inom två till tre dagar.
Sammanfattning
Öroninflammation är en vanlig infektion hos barn som ofta uppstår i samband med förkylningar. Små barn är särskilt mottagliga på grund av sin anatomi och ett outvecklat immunförsvar. Symtomen inkluderar smärta i örat, feber och irritation, och i vissa fall var som kommer ut från örat ifall trumhinnan spruckit.
De flesta öroninflammationer läker av sig själva, men vid allvarligare symtom kan antibiotika behövas. För barn som drabbas av återkommande infektioner kan öronrör vara ett alternativ. Om barnet har svår smärta, hög feber eller visar tecken på komplikationer bör sjukvården kontaktas för en bedömning och eventuell behandling.
Vanliga frågor om öroninflammation
Hur vet jag om mitt barn har öroninflammation?
Om ditt barn har öroninflammation är det vanligt att de klagar på smärta i ena eller båda öronen, särskilt på natten. Små barn som ännu inte kan uttrycka sig kan visa tecken genom att vara extra gnälliga, dra sig i öronen eller ha svårt att sova. Andra vanliga symtom är feber, nedsatt hörsel och ibland vätska som rinner från örat om trumhinnan har spruckit.
Måste öroninflammation alltid behandlas med antibiotika?
Nej, de flesta öroninflammationer läker av sig själva utan antibiotika. Om barnet är över ett år och har lindriga symtom brukar läkaren rekommendera att avvakta i 2-3 dagar, eftersom infektionen ofta går över av sig själv. Barn under ett år, barn med infektion i båda öronen eller med en sprucken trumhinna kan dock behöva antibiotika.
Kan öroninflammation vara smittsam?
Öroninflammation i sig är inte smittsamt, men den förkylning eller virusinfektion som ofta ligger bakom smittar lätt mellan barn. Därför sprids öroninflammation ofta i förskolemiljöer, där barn är i nära kontakt med varandra.
Hur kan jag lindra mitt barns öronvärk hemma?
För att lindra smärtan vid öroninflammation kan du ge barnet receptfria smärtstillande läkemedel som paracetamol eller ibuprofen enligt anvisningarna på förpackningen. Att låta barnet sova med huvudet något upphöjt kan minska trycket i örat och därmed lindra obehaget. Värme kan också hjälpa, exempelvis genom att lägga en varm handduk mot örat.
Vad ska jag göra om mitt barn får öroninflammation ofta?
Om ditt barn drabbas av upprepade öroninflammationer kan det vara bra att rådgöra med en läkare. Barn som har flera infektioner per år eller har kvarstående vätska bakom trumhinnan under en längre tid kan behöva en utredning. I vissa fall kan läkaren rekommendera att sätta in öronrör, vilket hjälper till att dränera vätskan och minska risken för framtida infektioner.